Tjugonde söndagen efter pingst

Pingstkretsen, tiden efter pingst

Alppilan kirkon alttari

Liturgisk färg: grön

Två altarljus

Tro och otro

I Jesus ser tron Guds Son som har makt att göra Guds gärningar. Under Jesu livstid tvivlade många på honom eller tog anstöt av honom. De förnekade hans gudomlighet och höll honom för en uppviglare. Också varje kristen människa känner av kampen mellan tro och otro i sitt eget hjärta. Därför måste en Kristi efterföljare kritiskt pröva sin egen trosgrund.

Bibeltexterna

Psaltarpsalm

Antifon:

Men du, Herre, härskar för evigt,
och släkte efter släkte åkallar dig

Ps. 102:13

Psalm:

Lyssna, mitt folk,
till min undervisning,
hör vad jag har att säga!
Jag vill yppa visdomsord
och tyda det förgångna.
Vad vi har hört och lärt känna,
vad våra fäder berättade för oss,
vill vi inte dölja för våra barn.
Vi skall berätta för kommande släkten
om Herrens ära och hans makt
och om de under han gjort.
Han gav sina bud åt Jakob,
stiftade en lag åt Israel,
där han befallde våra fäder
att undervisa sina barn,
så att det blev känt för
kommande släkten.
Och barnen som föddes
skulle berätta det för sina barn.
De skulle sätta sin lit till Gud
och aldrig glömma hans gärningar
utan hålla hans bud
och inte bli som sina fäder,
ett trotsigt och upproriskt släkte,
ett opålitligt släkte
utan trohet mot Gud.

Ps. 78:1–8

Ära vare Fadern och Sonen
och den heliga Anden,
nu och alltid och i evigheters evighet.
Amen.

Antifonen upprepas

Hallelujavers

Herrens hand är höjd till seger,
Herrens hand har visat sin kraft.

Ps. 118:16

1 Mos. 15:1–6

En tid därefter kom Herrens ord till Abram i en syn: ”Var inte rädd, Abram! Jag är din sköld. Du skall bli rikt belönad.” Abram sade: ”Herre, min Gud, vad är det du vill ge mig? Jag går ju bort barnlös.” Och han sade: ”Du har inte låtit mig få några barn, och därför blir det min tjänare som ärver mig.” Men Herrens ord till honom löd: ”Det blir inte han som ärver dig utan en av ditt eget blod.” Och Herren förde honom ut och sade: ”Se upp mot himlen och räkna stjärnorna, om du kan! Så talrika skall dina ättlingar bli.” Abram trodde Herren, och därför räknade Herren honom som rättfärdig.

Rom. 4:16–25

Tron är grunden för att nåden skall gälla och löftet stå fast för alla hans efterkommande, inte bara för dem som håller sig till lagen utan också för dem som har tro som Abraham. Han är allas vår far, som det står skrivet: Jag har gjort dig till fader till många folk, och han är det inför den som han trodde på, Gud, som ger de döda liv och talar om det som ännu inte finns som om det redan fanns. Där allt hopp var ute höll Abraham fast vid hoppet och trodde, så att han kunde bli far till många folk, enligt ordet: Så talrik skall din avkomma bli. Han sviktade inte i tron då han tänkte på att hans egen kropp var utan livskraft – han var omkring hundra år gammal – och att Saras moderssköte var dött. Inför Guds löfte tvivlade han inte i otro utan fick kraft genom tron. Han gav Gud äran och var förvissad om att det Gud har lovat kan han också infria. Därför räknades han som rättfärdig. Men inte bara om honom skrevs orden räknades som rättfärdig utan också med tanke på oss. Vi skall räknas som rättfärdiga, ty vi tror på honom som från de döda har uppväckt vår herre Jesus, som blev utlämnad för våra överträdelsers skull och uppväckt för vår rättfärdiggörelses skull.

Mark. 2:1–12

Jesus kom tillbaka till Kafarnaum och det blev känt att han var hemma. Det samlades så mycket folk att inte ens platsen utanför dörren räckte till längre, och han förkunnade ordet för dem. Då kom de dit med en lam som bars av fyra män. Eftersom de inte kunde komma fram till Jesus i trängseln, bröt de upp taket ovanför honom och firade ner bädden med den lame genom öppningen. När Jesus såg deras tro, sade han till den lame: ”Mitt barn, dina synder är förlåtna.”
Nu satt där några skriftlärda, och de tänkte för sig själva: ”Hur kan han tala så? Han hädar ju. Vem kan förlåta synder utom Gud?” Jesus förstod i sin ande vad de tänkte och sade till dem: ”Hur kan ni tänka så i era hjärtan? Vilket är lättast, att säga till den lame: Dina synder är förlåtna, eller att säga: Stig upp, ta din bädd och gå? Men för att ni skall veta att Människosonen har makt att förlåta synder här på jorden, säger jag dig” – och nu talade han till den lame – ”stig upp, ta din bädd och gå hem.” Och mannen steg upp, tog genast sin bädd och gick ut i allas åsyn, så att de häpnade och prisade Gud och sade: ”Aldrig har vi sett något sådant!”

Dagens bön

1

Helige, rättfärdige Gud.
Du förde din tjänare Abraham ut
om natten
för att förundras över stjärnornas
tallösa mängd
och Guds stora löfte.
Lär också oss att tro så som han
och leva som dina barn.
Låt oss spegla ditt ljus i denna värld
och denna tid.
Hör oss för din Sons Jesu Kristi skull.

2

Gud, vår Herre,
vi tackar dig för att du skänker oss
din förlåtelse.
Ge oss en tro som litar på ditt ord,
det som helar det söndrade
och ständigt skapar nytt.
Led av nåd våra liv.
Hör oss för Jesu Kristi, vår Frälsares skull.

3

Gud,
tack för att du kan ge oss kraft att förlåta.
Tack för att vi får lita på
att du helar det som är skadat
och att du skapar nytt.
Led oss där vi lever.
I Jesu Kristi namn.

4

Himmelske Fader.
Dåren säger i sitt hjärta
att det inte finns någon Gud,
och de visa drar upp gränser för din makt,
medan du, Gud, ler.
Vi tackar dig för att du förlåter och hjälper
vem du vill, när du vill.
Vi ber:
Styrk och uppehåll denna tro i vårt hjärta
Hör oss för Jesu Kristi skull.