Måndag 22.2.2021

3 årgången

Första söndagen i fastan (Invocavit)

Påskkretsen, fastetiden

Malmin kirkon alttari

Liturgisk färg: violett eller blå

Två altarljus

Jesus segrar över frestelserna

Dagens latinska namn Invocavit (Han åkallar mig) kommer från denna söndags antifon (Ps. 91:15).

Det centrala temat för första söndagen i fastan är berättelsen om hur Jesus frestas i öknen. Han frestades att överge sin kallelse, men han övervann frestelsen. Inte heller dagens människa lämnas i fred för frestaren. Men vår hjälp är Kristus, han som övervann frestaren.

Bibeltexterna

Psaltarpsalm

Antifon:

Han åkallar mig, och jag svarar honom,
jag är med honom i nöden,
jag befriar honom och ger honom ära.

Ps. 91:15

Psalm:

Den som bor i den Högstes skydd
och vilar i den Väldiges skugga,
han säger: ”Herren är min tillflykt och min borg,
min Gud som jag förtröstar på.”
Han räddar dig från jägarens nät
och från den förhärjande pesten.
Han täcker dig med sina vingar,
under dem finner du tillflykt,
hans trofasthet är en sköld och ett bålverk.
Han skall befalla sina änglar
att skydda dig var du än går.
De bär dig på sina händer,
så att du inte stöter foten mot någon sten.

Ps. 91:1–4, 11–12

Ära vare Fadern och Sonen
och den heliga Anden,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Antifonen upprepas

Psalmstrof

Han ville lära dig att människan inte lever bara av bröd
utan av alla ord som utgår från Herren.

5 Mos. 8:3

Jes. 1:16-20

Tvätta er, rena er!
Låt mig slippa se era illdåd.
Sluta göra det onda
och lär er göra det goda.
Sträva efter rättvisa,
stöd den förtryckte.
För den faderlöses talan,
skaffa änkan rätt.
Låt oss gå till rätta med varandra,
säger Herren.
När era synder är scharlakansröda,
kan de då bli vita som snö?
När de är röda som purpur,
kan de då bli vita som ull?
Om ni villigt lyder mig
skall ni få njuta det goda i landet,
men om ni trotsar och vägrar
skall ni bli svärdets byte.
Herren har talat.

ELLER

1 Mos. 3:1-7 (8-19) (samma text som i första årgången)

Ormen var listigast av alla vilda djur som Herren Gud hade gjort. Den frågade kvinnan: ”Har Gud verkligen sagt att ni inte får äta av något träd i trädgården?” Kvinnan svarade: ”Vi får äta frukt från träden, men om frukten från trädet mitt i trädgården har Gud sagt: Ät den inte och rör den inte! Gör ni det kommer ni att dö.” Ormen sade: ”Ni kommer visst inte att dö. Men Gud vet att den dag ni äter av frukten öppnas era ögon, och ni blir som gudar med kunskap om gott och ont.” Kvinnan såg att trädet var gott att äta av: det var en fröjd för ögat och ett härligt träd, eftersom det skänkte vishet. Och hon tog av frukten och åt. Hon gav också till sin man, som var med henne, och han åt. Då öppnades deras ögon, och de såg att de var nakna. Och de fäste ihop fikonlöv och band dem kring höfterna.
(De hörde Herren Gud vandra i trädgården i den svala kvällsvinden. Då gömde sig mannen och kvinnan bland träden för Herren Gud. Men Herren Gud ropade på mannen: ”Var är du?” Han svarade: ”Jag hörde dig komma i trädgården och blev rädd, eftersom jag är naken, och så gömde jag mig.” Herren Gud sade: ”Vem har talat om för dig att du är naken? Har du ätit av trädet som jag förbjöd dig att äta av?” Mannen svarade: ”Kvinnan som du har ställt vid min sida, hon gav mig av trädet, och jag åt.” Då sade Herren Gud till kvinnan: ”Vad är det du har gjort?” Hon svarade: ”Ormen lurade mig, och jag åt.”
Då sade Herren Gud till ormen:
”Du som gjorde detta,
förbannad skall du vara,
utstött från boskapen och de
vilda djuren.
På din buk skall du kräla
och jord skall du äta så länge du lever.
Jag skall väcka fiendskap mellan dig
och kvinnan,
mellan din avkomma och hennes:
de skall trampa på ditt huvud
och du skall hugga dem i hälen.”
Till kvinnan sade han:
”Stor skall jag göra din möda
när du är havande,
med smärta skall du föda dina barn.
Din man skall du åtrå,
och han skall råda över dig.”
Till mannen sade han:
”Du som lyssnade till din hustru
och åt av trädet som jag förbjöd dig
att äta av,
förbannad skall marken vara för
din skull.
Med möda skall du hämta din näring
från den
så länge du lever,
törne och tistel skall den ge dig.
Du skall äta av växterna på marken,
du skall slita för ditt bröd
i ditt anletes svett
tills du vänder åter till jorden.
Ty av den är du tagen,
jord är du och jord skall du åter bli.”)

Hebr. 2:9, 17-18

Genom Guds nåd skulle det komma alla till godo att Jesus fick möta döden. Och därför måste han i allt bli lik sina bröder för att bli en barmhärtig och trogen överstepräst inför Gud och kunna sona folkets synder. Eftersom han själv har prövats och lidit kan han hjälpa dem som prövas.

Mark. 1:12-13

Anden drev Jesus ut i öknen, och han var i öknen fyrtio dagar och sattes på prov av Satan. Han levde bland de vilda djuren, och änglarna betjänade honom.

Dagens bön

1

Gud,
ditt folk Israel vandrade i öknen
och kom genom din hjälp fram
till det utlovade landet.
Din Son Jesus Kristus fastade i öknen
och övervann frestelserna.
Stöd oss, så att också vi kan följa vår Frälsare
genom lidandets tid till påskens glädje.
Hör oss för din Sons Jesu Kristi skull.

2

Jesus Kristus,
vi drömmer om berömmelse och ära.
Så frestades också du.
Men du orkade vaka och leva
för alla som är glömda och maktlösa.
Till dem vänder du dig ännu i dag.
Hjälp oss att gå i dina fotspår,
du som med Fadern och den heliga Anden
lever och härskar i evighet.

3

Herre,
den tid då du skall bryta mörkret är nära.
Herre, du ser vår leda och trötthet.
Du ser hur snara vi är
att ge upp vår tro på det goda,
och hur lätt vi ger efter när vi prövas.
Herre, hjälp oss att gå din väg,
som är ljusets och kärlekens väg.
Den tid när vi får se
att du kom för att försona allt är nära.
Vi ber i ditt namn.

4

Gud,
du vet vad prövning och utsatthet är.
Ondskans alla ansikten har du sett.
Kom med din närhet och kraft
när vi är nära att svika.
Ge oss mod och uthållighet.
Tack för att du inte lämnar oss ensamma.
Bevara våra hjärtan och tankar i dig.
I Jesu Kristi namn.