Söndag 22.1.2023

2 årgången

Tredje söndagen efter trettondagen

Julkretsen, trettondagstiden

Alppilan kirkon alttari

Liturgisk färg: grön

Två altarljus

Jesus väcker tro

Jesu offentliga verksamhet har börjat. Genom att undervisa och bota sjuka uppenbarade Jesus sin gudomliga härlighet. Han gjorde under, och många kunde vittna om hans makt. Därför väcktes både judar och hedningar till tro på honom som hjälpare och frälsare. I tron har en kristen människa en fast grund för sitt liv. Denna söndag kan kallas trons söndag.

Bibeltexterna

Psaltarpsalm

Antifon:

Himlen förkunnar hans rättfärdighet,
hans härlighet skådas av alla folk.

Ps. 97:6

Psalm:

Folken skall frukta Herrens namn
och jordens alla kungar hans härlighet,
när Herren har byggt upp Sion
och visat sig i sin härlighet.
Han har hört de utblottades bön,
deras bön har han inte föraktat.
Detta skall skrivas ner för kommande tider,
och nya släkten skall prisa Herren,
när han ser ner från sin heliga höjd,
när Herren från himlen blickar mot jorden,
lyssnar till fångarnas jämmer
och friger dem som är dömda att dö.
Herrens namn blir ärat i Sion,
man sjunger hans lov i Jerusalem,
när folk och riken samlas
för att tjäna Herren.

Ps. 102:16–23

Ära vare Fadern och Sonen
och den heliga Anden,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Antifonen upprepas

Hallelujavers

Ty du, Herre, är den Högste,
upphöjd över jorden,
högt över alla gudar.

Ps. 97:9

Jes. 30:18–21

Nu väntar Herren på att få visa er nåd, nu vill han uppenbara sin höghet genom att förbarma sig över er. Ty Herren är en rättvis Gud, lyckliga de som sätter sitt hopp till honom! Sions folk, du som bor i Jerusalem, gråt inte mer. Han skall visa dig nåd när du ropar till honom, så snart han hör din bön skall han svara. Herren har låtit dig leva på svältkost, men nu skall du inte vänta förgäves på höstregnet mer. – Nej, du skall rikta blicken mot dina lärare och lyssna på dina vägvisare som säger: ”Här är vägen, följ den!” när ni vill vika av åt höger eller vänster.

ELLER

2 Kung. 5:1–15

Naaman, den arameiske kungens överbefälhavare, hade stort inflytande hos sin herre och var högt ansedd, eftersom det var genom honom som Herren hade gjort arameerna segerrika. Men han led av spetälska. Under ett härjningståg hade arameerna tagit en liten flicka från Israel som fånge. Hon kom i tjänst hos Naamans hustru, och en dag sade hon till sin matmor: ”Om min husbonde bara kunde komma till profeten i Samaria! Då skulle han bli botad från sin spetälska.” Naaman gick till sin herre och berättade vad den israelitiska flickan hade sagt. ”Far du dit”, sade arameerkungen, ”jag skall skicka med dig ett brev till Israels kung.” Naaman gav sig i väg och tog med tio talenter silver och 6 000 siklar guld och dessutom tio högtidsdräkter. Han överlämnade brevet till kungen av Israel, och där stod: ”Med detta brev sänder jag min tjänare Naaman till dig, för att du skall bota honom från hans spetälska.” När kungen hade läst brevet rev han sönder sina kläder och ropade: ”Är jag då en gud, med makt över liv och död, eftersom han skickar till mig en spetälsk och begär att jag skall bota honom? Ni märker hur han söker sak med mig.”
Gudsmannen Elisha fick veta att Israels kung hade rivit sönder sina kläder, och han sände då bud och frågade kungen: ”Varför river du sönder dina kläder? Låt mannen komma till mig, så skall han inse att det finns en profet i Israel.” Och Naaman kom med sina hästar och vagnar och stannade vid Elishas port. Elisha skickade ut en man till honom med denna uppmaning: ”Far ner till Jordan och bada sju gånger i floden, så skall din hud läkas och du bli renad.” Men Naaman gick därifrån i vredesmod och sade: ”Jag hade trott att han skulle komma ut själv och stå där och ropa till Herren, sin Gud, och föra handen fram och tillbaka över det sjuka stället och så bota min spetälska. Är inte Amana och Parpar, floderna i Damaskus, bättre än alla Israels vattendrag? Kunde jag inte lika väl bada där och bli renad?” Förbittrad vände han sig om och gick. Men hans följeslagare kom fram och talade med honom. ”Fader”, sade de, ”om det hade varit något svårt profeten begärt av dig, nog hade du gjort det då? Desto större anledning när han bara vill att du skall bada dig för att bli renad.”
Naaman for då ner och doppade sig sju gånger i Jordan, som gudsmannen hade sagt. Då läktes hans hud och blev som ett barns, och han var ren. Han vände tillbaka till gudsmannen med hela sitt följe, gick fram till honom och sade: ”Nu vet jag att det inte finns någon gud på hela jorden utom i Israel. Jag ber dig ta emot en gåva av din tjänare.”

Hebr. 11:1–10

Tron är grunden för det vi hoppas på; den ger oss visshet om det vi inte kan se. För sin tro fick fäderna Guds vittnesbörd. I tro förstår vi att världen har formats genom ett ord från Gud och att det vi ser inte har blivit till ur något synligt.
I tro bar Abel fram ett bättre offer åt Gud än Kain och fick vittnesbördet att han var rättfärdig – Gud vittnade själv om hans offer – och tack vare tron talar han ännu, fast han blev dräpt. I tro togs Henok härifrån så att han inte behövde se döden. Man fann honom inte mer, ty Gud hade tagit honom härifrån. Dessförinnan fick han vittnesbördet att han hade funnit nåd hos Gud. Utan tro kan ingen finna nåd hos honom. Ty den som vill nalkas Gud måste tro att han finns och att han lönar dem som söker honom. I tro byggde Noa, uppfylld av helig fruktan, en ark för att rädda de sina, sedan han hade fått en uppenbarelse om det som ännu inte kunde ses. Därmed blev han till en dom över världen och fick själv del i den rättfärdighet som kommer av tro.
I tro lydde Abraham när han blev kallad. Han drog bort till ett land som skulle bli hans, och han drog bort utan att veta vart han skulle komma. I tro slog han sig ner i det utlovade landet som i ett främmande land och bodde i tält liksom Isak och Jakob, som hade fått del i samma löfte. Ty han väntade på den stad med fast grund som Gud själv har planlagt och byggt.

Joh. 4:39–42

Många samarier från den staden hade kommit till tro på Jesus genom kvinnans ord när hon försäkrade: ”Han har sagt mig allt som jag har gjort.” När samarierna kom till honom bad de honom stanna hos dem, och han stannade där två dagar. Många fler kom till tro genom hans egna ord, och de sade till kvinnan: ”Nu är det inte längre vad du har sagt som får oss att tro. Vi har själva hört honom och vet att han verkligen är världens frälsare.”

Dagens bön

1

Helige Fader,
du vill att alla människor
skall leva i din sanning.
Tack för din kärlek.
Hjälp oss att föra ditt förnyande evangelium vidare,
så att du får skapa sanna människor av allt ditt folk.
Hör oss för Jesu Kristi skull.

2

Gud, i dag tänker vi på
vad det innebär att tro.
Dagarna ljusnar utanför vårt fönster,
luften är klar.
Här vill vi vara stilla en stund:
andas och tro.
Gud, i dig lever vi och finns till.
Stilla våra tankar. Gör vår tro klar,
som luften utanför vårt fönster.

3

Fader, ibland är det svårt att tro.
Inför dig står vi både vetande och ovetande
men anar ett ljus som aldrig dör.
Tack för att du för oss är som en dag utan kväll,
som en sol utan nedgång.
Tack för att du låter dig finnas.
Tack för att vår tro i dig har funnit
det som ingen människa har anat.
Gör oss så stilla
att vår tro kan vila i dig.
Fader, ge oss livet och ljuset,
ge oss en levande tro.

4

Jesus Kristus, vår Frälsare,
i dag minns vi den far
som kom till dig med sin oro.
Hans pojke var sjuk
och han bad om din hjälp.
Tack för att också vi får komma till dig
med vår nöd.
Vår tro är så svag, men vi kommer ändå.
Herre, tack för att du bryr dig om oss.
Herre, hör vår bön.